Nu har jag precis kommit hem från en tuff bowlingmatch med min far, gissa vem som vann!
Det var jätteroligt eftersom jag inte gjort det på så länge men nu är jag helt slut, min kropp orkar inte lika mycket längre. Nu låter jag som en gammal pensionär men tyvärr så är läget så.

En sak som jag är väldigt glad över är att jag fortfarande får mail från tjejer som säger att dom uppskattar min blogg, och det är just dom som får mig att vilja fortsätta.
Jag har blottat mitt liv ganska rejält genom att berätta om alla mina problem men jag ser inte det som något negativt, jag är stolt över att jag faktiskt kan dela med mig och gå igenom saker så att ni kan slippa det.

Jag har hört från många som säger att dom har ändrat på sina liv nu, folk som vill bli friska och kämpar varje dag. Det gör mig också stolt, tyvärr så finns det inte så mycket hjälp att få, och jag förstår inte varför för ätstörningar är något som drabbar så många, jag tror inte att man kan förstå att så många tjejer lever i sitt egna helvätte bara för att man får ångest över maten. Våra ideal vi har just nu hjälper ju inte heller någonting, folk får bilden av att om man är smal så är man lycklig, jag tror absolut inte att det är så. Det sitter inte där, fine vissa personer som är smala kanske är lyckliga.
Men jag tror verkligen inte att det sitter i kilona.

Jag tror att det sitter inuti en, själv så ser jag upp till människor som är säkra i sig själva, som inte bryr sig om ideal utan lever livet som det är, vågar ta för sig och säga vad dom tycker, det skulle vara lycka för mig.

Tänk om vi bara kunde lära varandra att vi duger som vi är, att vi inte ska bry oss om vad alla andra tycker och tänker, tänk om vi kunde se lycka i andras framgångar, försök för många små saker kan bli till en stor sak som kan förändra ditt liv.

nej nu ska jag sluta sitta och tänka för mycket, och kom ihåg, vill du bli frisk och glad så kan du det, men inte ensam.
Det gäller att hitta stöd  i nära och kära och det gäller att vara ärlig, både mot andra och mot dig själv, även fast att det kan vara svårt..Lycka till!

jag vill bara förklara för er som inte har förstått att i den här bloggen skriver jag om mitt liv, jag är extremt ärlig och jag vet att jag vinner på det i längden. Om jag vill skriva att jag tycker att jag är snyggast i hela världen då gör jag det, för vart om inte på min egna blogg ska jag skriva sånt? jag måste få använda min egen blogg för att öka mitt självförtroende och självkänsla. Jag försöker bli frisk och jag förbättrar mig genom att skriva precis vad jag vill! Jag blir lite ledsen när jag får kommentarer som bara är så onödiga, varför kan ni inte kämpa med mig istället, jag ser det som om att om jag skriver att jag är bäst i hela världen, då kanske du vågar skriva det i din blogg och på det sättet har vi skapat en positivt sak som vi kan dela med oss av. Jag kommer aldrig att sluta skriva om att jag är snyggast och bäst, jag är stolt över att kunna säga till mig själv att jag är det!

Allt jag vill är att dela med mig av mina erfarenheter och hjälpa till, det som betyder något är det som jag hjälper till med, kan jag få EN person att våga säga någonting bra om sig själv, då har jag lyckats!
Och jag vet att jag har inspirerat många till att tänka om, men det är bara jag som vet, jag som får alla mail från alla ni som kämpar, jag fungerar lite som ett bollplank och det är jag glad över. Så tack alla ni, för ni hjälper mig och jag hjälper er.

och jag måste säga att jag är så himla ledsen över alla ideal vi har nu idag, för tänk om vi kunde tycka om det vi såg i spegeln, det kämpar jag med hela tiden, för man har en press att man måste passa in så känner jag iallafall. Skönheten sitter inte på utsidan, det vet jag idag. Jag får alltid höra att jag är mycket vackrare när jag ler och skrattar, att jag lyser och det måste jag säga att det är det jag strävar efter, att kunna lysa som det person som jag är! Det är därför jag försöker vara positiv och le mycket.

Men alla ni, som kämpar speciellt nu i jultider då man äter massor, dom flesta går upp i vikt och klänningen kanske inte sitter sådär som den gjorde i höstas, det kanske putar ut på lite konstiga ställen och låren kanske känns lite extra stora. Det är DÅ du måste komma ihåg att lysa inifrån, för det är inte någon på denna jord som bryr sig om dina valkar på magen eller omkretsen på dina ben, nej det som folk bryr sig om är om du är glad. Och känner du att du blir gladare om du äter andra lagret på chokladasken helt själv, då ska du göra det.

jag tycker det att säga att man måste äta för själen också, för det är verkligen så. Och kroppen kan man alltid börja arbeta på om man känner för det, men psyket är inte lika lätt.
Så om du känner att det är jobbigt med dom extra volangerna på magen eller smilgroparna i låren, då ska du börja redan idag att peppa upp dig själv, säg till dig själv att det spelar ingen roll hur många kilon du väger, för du är snyggast och vackrast i världen iallafall, och INGEN ska se ner på dig för ditt utseende. Sen så säger du till dig själv minst 10 gånger om dagen att du kan klara allt, och att du är värdefull och älskvärd.

Små ord kan göra mycket, tro mig! Och det är sådana saker vi måste öva på många gånger, det räcker inte med att säga det någon gång ibland utan överdriv och skäm bort dig själv med komplimanger!

Och sluta bry dig om vad alla andra tycker, tycker du att du är vackrast då kommer andra tycka det också.
Så ta det lugnt i jul, ät för själen och glöm inte bort att julen är en lycklig tid, skratta så ofta du bara kan och ha roligt.

jag är bäst, jag är älskvärd och jag duger PRECIS som jag är! tack för mig,

Jag har blivit ett bloggmonser igen, jag kommer bli känd dom sveriges bloggmonster! jag måste bara komma med ett tips till alla er som håller på att stressa sönder er nu inför julen, ta ett bad eller en lång varm dusch, sen så gör du en stor kopp te eller värmer lite glögg, ta fram ett par pepparkakor eller något annat gott, sätt dig i soffan eller vad ni nu har och titta på en film, välj inte en svår tung film utan ta någon som är lätt, mycket humor ja varför inte en tecknad så du kan komma ihåg hur lätt det var när man var liten, men om du vill ha ett riktigt gott skratt så ska du kolla på Sunes jul,  jag sitter alltid och skrattar så jag håller på att kissa på mig när jag ser dom gamla avsnitten, och när man ser hur kaos det kan vara så känner man sig ganska lugn, för hur stressad du än kan vara över julen så är du aldrig lika misslyckad som sunes familj, nej det är verkligen världens bästa julfilm. försök att ha egentid och bara koppla av, jag lovar en rolig film hjälper, eller gör som jag, gå ut och lek i snön nu när man ändå har chansen! Bry dig inte om vad alla tycker, för tänk bara att dom önskar att dom var lika modiga som du! Ha en underbar ostressig kväll alla. ”Nu ska vi hugga gran, ja, nu ska vi hugga gran, ja nu ska vi hugga oss en graaaaan, yeah!” ”Och VARFÖR skriver du H på den där feta grisen? För att den heter Hå, Hå, Holger”

”Alla våra drömmar kan gå i uppfyllelse om vi har modet att hålla fast vid dom”

Tänk om jag aldrig hade vågat börja drömma, jag vet inte vart jag hade varit då, när jag skulle välja gymnasium så drömde jag om att bli bagare, gelet men sant och så jag började kika runt och jag hittade en skola i stockholm där jag kunde förverkliga min dröm. Nu 3 år senare är jag utbildad, jag bor själv och jag har växt så mycket som person, många tror att jag är samma person som när jag bodde i Nynäs, många vill inte se att jag har utvecklats och många vill inte se att jag har lyckats. Men det spelar ingen roll vad folk tycker om mig, det som spelar roll är vad jag tycker om mig själv.

Jag måste göra ett val, om vilket person jag vill vara, vilket liv jag vill leva och det är bara jag som vet hur jag kan nå dit. Jag har också blivit väldigt spontan av mig, det ser jag som positivt, jag vågar ta för mig och jag vågar ta den plats som jag inte gjorde under min uppväxt, jag vet mitt värde och jag vet vart jag vill komma.
Mycket av det som har hänt mig när jag varit yngre har bara gjort mig starkare, jag har inte slutat att gråta utan jag gråter lite nästan varje dag, men skillnaden nu är att jag vet att jag kan göra det utan att känna mig misslyckad, jag vågar mer och jag vill mer. Det finns bara två sätt att leva och det ena är som om allting är ett under och det andra som om att ingenting är ett under, jag väljer att leva ett lyckligt liv och jag väljer att alltid kämpa för att se saker positivt.

Man lär sig någonting av varje människa man möter, det är verkligen så, och det är alla möten som formar vår framtid. Jag har träffat flera personer som har förändrat mitt liv totalt och det ser jag som en bra sak även fast att mötena inte alltid var positiva. jag vill att du också ska kunna känna som jag gör, tänk på att det som har hänt det har hänt man kan aldrig ändra på saker som redan har hänt därför är det onödigt att lägga ner tid på att älta gamla saker, satsa istället på att göra din framtid ljus, satsa på att göra dagen bra, för om du kan börja uppskatta det du har, då har du kommit en lång väg till ett bättre liv. Våga drömma, våga vara dig själv och sluta lägga tid på att se ner på dig själv!

För ingen mår bättre av att vara negativ mot sig själv, och ingen mår bättre av att vara negativ mot andra, nej kämpa på och välj lyckan som du har.

jag känner själv att jag har verkligen lagt ner för mycket tid på saker som handlar om mat, jag har slösat bort hela den här sommaren och hösten på att må dåligt över det jag stoppar i mig, varför? jo för att jag har varit så egoistisk att jag har trott att alla andra skulle bry sig om jag vägde 60 eller 65 kg, men vem bryr sig egentligen? Förutom jag så tror jag inte att någon skulle märka om jag gick upp 5 kg, ingen skulle ens orka lägga ner tid på att bry sig om det. Nej som sagt, sluta lägg ner tid på sånt, älska dig själv och sluta plåga dig själv igenom att hålla på att slarva med maten. Vi behöver näring för att fungera och man kan inte tänka klart om man inte äter. jag har sagt det så många gånger och jag säger det igen, DET ÄR INTE VÄRT DET! Det är verkligen inte värt det att må så dåligt bara för att vara andra till lags hela tiden.

jag VET att ni kan klara er ur era ätstörningar, jag svarar som sagt gärna på mail och jag är gärna stöd, jag vet att jag inte kan lösa era problem för det kan bara ni själva men jag kan berätta hur jag har gjort och så. Ibland räcker det bara att skriva ett mail, för att få ut sina känslor. Så ni är välkomna att skriva till mig!

och glöm aldrig bort, att ” En del av tillfrisknandet är hoppet om att bli frisk” . Den meningen hjälpte mig när jag låg på sjukhuset. Lycka till alla! Vi kan klara det här tillsammans!

Det är många som frågar hur länge jag har haft min ätstörning och hur det gick till, jag ska försöka berätta lite om hur mitt liv förvandlades till ett helvete för er som inte har hängt med från början.

Så här var det att jag skulle ta studenten i somras och fick för mig att jag skulle gå ner i vikt innan den, jag skulle bli smal då jag alltid sätt mig själv som tjock. Jag har läst konditori i 3 år på gymnasiet vilket gör att man lägger på sig lite, men iallafall så började jag med att äta tabletter som skulle öka min ämnesomsättning och ja det var nog det som triggade igång mig.
Sen började jag på den äckligaste pulverdieten som jag mådde skitdåligt av, men jag tvingade mig själv att dricka det. Jag åt c:a 3 påsar om dagen vilket var alldeles för lite, jag fick alltså i mig 300 kalorier om dagen plus att jag hade börjat träna som en tok.
När jag tittar tillbaka nu så ser jag att det kunde inte gå annat än fel, men sen så tog jag studenten och slutade skolan vilket resulterade i att  jag tappade mina rutiner helt, jag jobbade nästan varje dag och slutade nästan äta helt. Jag tyckte att vattenmelon var det bästa som hade hänt mig och jag åt en bit vattenmelon om dagen och massor med kaffe som skulle få mig att orka, efter det så beställde jag en resa till Turkiet som jag fick som ett till mål att gå ner ännu mer i vikt.
Allting bara flöt på och jag blev svagare och svagare och till sist fick jag sån ångest av allt att jag började att hetsäta, och spy. Första gången jag spydde så grät jag, jag var så rädd och äcklad av mig själv att jag inte visste vart jag skulle ta vägen, och alla runt om mig förstod att det var nåt fel, mina föräldrar fick reda på det och dom hjälpte mig att söka hjälp, tyvärr så tog det 3 månader för dom att ens höra av sig, det finns så många som mår dåligt!

Så under sommaren blev det en rutin att jag kräktes efter jag hade ätit, det spelade ingen roll vart för efter ett tag så slutar man tänka på hur äckligt det är, och det är verkligen hemskt! jag skämdes aldrig över det jag gjorde och jag visste att det var ett problem från första början men ändå hade jag inte kraften och styrkan att sluta. En vecka när det var som värst gick jag ner 8 kg, helt stört men jag kan säga det att det var absolut inte värt det, jag tror aldrig att jag har mått så såligt som jag gjorde då.
Man vill bara krypa in i ett hål och sitta där helt ensam för sjukdomen gör att man bara vill vara själv, bara skada sig själv för det är det man gör.
Jag dog lite mer för varje dag som gick och min livsglädje försvann. Jag blir fortfarande rädd när jag tänker tillbaka på hur jag mådde. Men jag tror att det bästa var att jag vågade be om hjälp och jag vågade berätta för andra, det hjälpte mig så mycket! Och jag har svårt att se att jag var den där tjejen som hängde över toaletten och spydde tills jag var så utmattad att jag nästan inte kunde gå.
Turkiet resan kom som en räddning för mig, jag hade svalt mig själv så att jag skulle känna mig snygg där, det patetiska är att det spelade ingen roll hur jag såg ut för jag var inte nöjd ändå.
Jag åt normalt under den veckan i Augusti, jag levde verkligen livet och allt gick bra, men när jag kom hem kom problemen såklart tillbaka, och vid den punkten så hade det gått så långt att jag inte brydde mig längre, förens för någon månad sen, när jag spydde så mycket att jag frät sönder min strupe och jag började blöda i halsen, hur äckligt är inte det? och hur sjukt är det inte att man behandlar sin kropp så dåligt som jag gjorde? nej fy.
Men då slutade jag äta iallafall, jag ville inte spy mer och det ända sättet jag såg var att sluta äta helt, så efter en vecka utan mat och bara kaffe så kollapsade jag, som tur var hade jag bra människor runt om mig som brydde sig och hjälpte mig.
Sen dess har jag åkt in och ut från psyksjukhus flera gånger, jag tänker inte skämmas för det för alla kan må dåligt ibland! Och det var då jag bestämde mig för att sluta  fokusera på maten och börja fokusera på att bli frisk och pigg, och jag har verkligen lyckats bättre än vad jag trodde, jag är så stolt över mig själv! Och jag vill hjälpa dig, du som sitter där och läser hur svårt jag haft det, du som känner igen dig eller har kanske en vän som har samma problem som jag, det är dig jag vill visa att det faktiskt går att bli bra om man orkar kämpa, för det lovar jag att om man orkar härda ut så kommer solen efter regnet!
Jag har lärt mig så mycket om mig själv på den sista tiden och det är inte VÄRT det att hålla på att skada sig själv som vi gjort, det är inte okej! Livet handlar om så mycket mer än bara vikten, och jag tänker hjälpa andra, för inte ens den person som jag hatar mest i världen är värd att må så dåligt och gå igenom det jag gjort.

nej nu är det dags att lägga av och börja må bättre, för det finns inget viktigare i livet än just livet, ta vara på det och sluta plåga dig själv, jag VET att du kan klara det, kanske inte helt själv för det går inte, man måste ha människor som stöttar en men du kan klara det bara du vill det! Jag hjälper gärna till och svarar gärna på frågor, det är bara att maila mig, jag vet att vi kan vinna över ätstörningarna.

Jag önskar er all lycka på vägen och som sagt så hjälper jag gärna till, för jag vet hur det är och det är inte många som gör. Jag blir så otroligt stolt över er som vågar skriva, vågar ta steget och vara så modiga, det är så starkt och då vet jag att ni är på rätt väg! nu är det dags att börja älska livet, och om jag kan klara det, då kan du också det!

Jag är stolt över att jag kan vara så ärlig, det vinner jag på i längden, tack för allt stöd jag får från er!

ibland vill jag bara skaka om unga tjejer och försöka att få dom att förstå att det finns så mycket mer här i livet än utseendet och vikthets, jag har som sagt lärt mig den svåra vägen att antal kilon inte är vägen till lycka.
idag sitter jag här med lite extra volanger på magen och jag kan ärligt säga att jag tycker om mig själv för den jag är.
Jag har det svårt men det betyder inte att jag kan ge upp, alla har det svårt någon gång men det är viktigt att inte förlora hoppet helt. Svårigheter tar man sig igenom på olika sätt, jag gör det genom att inte sitta och tänka för mycket och istället gör saker på dagarna och träffar massa folk. Jag kan säga att jag är inte redo att vara ensam men det behöver jag inte se som ett bakslag, utan det här får ta den tid det tar och det är så viktigt när man går igenom någonting jobbigt att bara vara så lugn man kan och låta det ta den tid det tar.

vikten av livet är viktigare än vikten på din kropp, jag ser inte människor efter deras kroppsform utan för personligheten, tänk om fler kunde vara som jag!

ibland på kvällarna så ligger jag och tänker, tänker på allt möjligt och funderar på saker man kan skriva här på bloggen.. idag har det varit en sådan dag då jag inte riktigt har orkat bry mig om bloggen, jag behöver ha sådana dagar ibland också och jag tror det är det som gör mig så bra, för ibland så behöver man bara koppla bort hjärnan ett tag och bara vara offline.
idag kom Elias hit, vi åt middag hos min pappa och sen gick vi hem till hans kompis Beccis, som var en extremt gullig tjej.
vi satt och snackade och jag fick höra massa rövarhistorier från deras vilda festdagar, ja det var roligt att få höra lite!

imorgon ska jag åka in till stan, det ska bli skönt att röra sig runt lite människor nu när jag levt i Nynäs ett par dagar, jag ska gå runt och njuta och titta på lite julklappar, ja ha en underbar dag bara.

jag ska verkligen försöka lugna ner mig nu, bara njuta av livet och försöka hitta saker att göra som gör mig glad, träffa positiva människor och bara ha det bra, jag ska verkligen sträva efter det och jag ska lyckas, iår ska inte julstressen vinna över mig. och jag har lite tips till er som känner att tiden inte räcker till!

Först så måste man ta en paus i stressen, stanna upp och bara andas, räkna till tio och tänka på någonting bra i ditt liv.
Sen så är det lätt att hamna i tjaffs med nära och kära och det gäller samma sak där, stanna upp, andas och pröva att tänka tanken:” Det ligger någonting i det du säger” jag kan lova dig att om du tänker så nästa gång du går in i ett bråk med en person, så kommer du lugna ner dig av dig själv och tänka klarare.
Tänk också på att man kan inte klara ALLT som ensam person, nu i juletider så är det extra viktigt att be om hjälp, för att sitta själv och planera hela julen samtidigt som du ska laga mat och slå in presenter funkar inte, då kommer du bara stressa sönder och själva julkänslan försvinner, för kom ihåg, julen är en lycklig tid men den blir bara det man gör den till så försök att hitta tid till dig själv också så att du inte glömmer bort. För att glömma bort sig själv kan vara farligt och man ska aldrig stressa så mycket så att det känns i kroppen, för då kommer du vara totalt död innan julafton ens har kommit, så ta det lugnt, ta ett bad eller en lång dusch när du kommer hem från jobbet och ha egentid.
Du vinner ingenting på att stressa upp dig själv, för stress äter både tid och själ.
Våga be om hjälp och andas så kanske julen blir en härlig och lugn! lycka till!

jag älskar julen men har inte riktigt kommit i stämning än, även fast att jag lever på julmust, men det kommer!

nej nu ska jag sova, och ikväll somnar jag med ett leende på läpparna, det ni.

Att vara stark är inte
att aldrig falla
att alltid veta
att alltid kunna.

Att vara stark är inte
att alltid orka skratta
att hoppa högst eller vilja mest.

Att vara stark är inte
att lyfta tyngst
att komma längst eller
att alltid lyckas.

Att vara stark är
att se livet som det är
att acceptera dess kraft
och ta del av det
att falla till botten
slå sig hårt och komma igen.

Att vara stark är
att våga hoppas
när ens tro är som svagast.

Att vara stark är
att se ljus i mörkret
och alltid kämpa för att nå dit.

det är ett regnigt nynäshamn jag sitter i, jag vill ha snö men det vill inte vädret.
idag har jag varit och handlat lite smått på marknaden sen har jag varit och fikat hos min mamma, vi pratade om livet och om svårigheter.
jag känner att jag vill hjälpa andra som har det svårt precis som jag, jag vill ha mail från er och jag blir glad av att kanske kunna inspirera och hjälpa. jag måste erkänna att just nu har jag det väldigt svårt och jag har panikångest nästan hela tiden men jag kan ändå se att jag har en ljus framtid, jag kämpar verkligen varje minut och jag vet att jag kan bli frisk.
nu dom här dagarna när jag har bott i nynäs har jag verkligen försöka att äta normalt och det har faktiskt fungerat bra, jag behöver fortfarande hjälp men jag klarar mig fint, och bara det ska man vara stolt över.
om jag kan klara det så kan du också det, jag finns gärna här dom stöd på den långa väg vi faktiskt vandrar på.
jag vill fortsätta leva ett lyckligt liv och jag kommer verkligen jobba för att kunna det, så snälla nu slutar vi med alla dumheter och slutar att hata oss själva nu är det dags att börja älska dig själv och tycka om det vi ser i spegeln.
DU ÄR VÄRDEFULL och ÄLSKVÄRD, glöm aldrig det så slipper du hamna i min situation, nu har jag hatat mig själv nog och jag har plågat mig själv nästan till döden och jag lovar er att det är inget ni vill pröva på, så nu har jag gjort det så ni slipper, det är ett helvätte och du ska slippa gå igenom det!
vi är värda bra liv och nu är det tid att börja ta åt sig det bra i livet, välja lycka och verkligen leva, lycka till nu, skriv gärna till  mig om hur det går!
SJÄLVKÄNSLA NU!

jag är bäst och kommer alltid att vara det, det är dags att sluta hata oss själva och älska oss för dom underbara människor vi faktiskt är!

idag gjorde jag en sak jag inte gjort på jättelänge, jag vägde mig nämligen. jag har dragit mig från att använda vågar då jag vet att jag aldrig känner mig nöjd, det var så idag också jag fick en liten chock och jag tror att det var bra. jag fick mig en liten tankeställare när jag stod där och tittade på den för tillfället läskiga vågen. 65 kg, ja jag väger faktiskt 65 kilo mer än någonsin förut, jag väger alltså 65 kg kärlek, det är inte illa!
jag trodde att när jag hade gått 60 så skulle jag vara tjockast i världen, har ni hört någonting dummare än det? jag blir besviken på mig själv som ens har haft sådana tankar om mig själv, det självhat jag haft är helt absurt.
jag har hatat dom där extra valkarna på min mage, jag har svalt mig själv för att tro att när valkarna är borta då är alla problem borta, jag har ljugit för mig själv och lådsats som om att allting har varit bra, det är så galet när jag tänker tillbaka, jag har alltså hatat mig själv och min kropp bara för att jag inte har varit en size 0, bara för att jag aldrig har varit nöjd och glad. som jag sagt så många gånger så handlar det inte om kilon det handlar inte om hur mycket mina ben sticker ut, det handlar om mig och om hur jag mår inuti mig själv.
om jag kan gå upp varje morgon och säga till mig själv att jag älskar mig, då kommer jag vara så mycket lyckligare än om jag går upp och ser på min kropp i ett negativt syfte.
idag väger jag mer än vad jag någonsin gjort, och jag älskar det. Det är inte mig det är fel på om kläderna inte sitter som dom ska, då får jag ta och köpa nya kläder. självklart så tycker jag att man ska leva ett hälsosamt liv men man måste få äta för själen också, det handlar inte om kalorier för mig längre, det handlar om lycka och om att kunna njuta av det jag stoppar i mig, och det är verkligen så sant att om man äter regelbundet så mår kroppen SÅ mycket bättre, jag äter regelbundet normal portioner och jag äter mellanmål flera gånger om dagen, och jag kan säga det att man blir inte tjock av att äta mat, man blir verkligen inte det! så snälla försök att öva in att mat inte behöver vara en fiende, kämpa med maten istället så blir allt mycket lättare!

nu ska jag äta lite mer sen ska jag mysa med min pojkvän, är på mys humör idag!